1

Put your phone down! #blogg100

Jag tittade igenom telefonens foton nyss och insåg att jag inte publicerat filmerna från konserten med Langhorne Slim och The Lumineers i London. Först filmade jag när hela Brixton Academy sjöng för trummisen Malachi i Langhorne Slim, han fyllde 30 år på dagen för konserten. Det var mäktigt.

Sen filmade jag när The Lumineers körde sin första låt. 2:19 in i videon hör ni någon ropa bakom mig ”Put your phone down!”. Jag tror inte jag störde särskilt mycket, och det kanske inte ens var riktat till mig. Men som Destination Gotland alltid påminner om under överfarten på Östersjön, ”Du är del av någon annans upplevelse”, så försökte jag, som ni kan se, plocka ner mobilen lite.

Men det är intressant det där. När The Lumineers körde hiten Ho Hey helt utan instrument och mickar så bad de alla att inte filma, inte prata utan bara vara i nuet. Kan tyckas fint, men det går lite emot hela tanken med Sharing is caring. De som inte var där får ju inte ta del av det fina då.

Och med tanke på den här bilden som cirkulerade för någon vecka sen (även om den är tandlös eftersom bilderna är tagna på olika ställen) så kan ni ju se några av alla de mobiler som var tända när The Lumineers körde Ho Hey en andra gång, med fullt fräs. Ganska fascinerande ändå, eller hur?

20130326-234507.jpg

1

London – dag 3 #blogg100

20130314-230705.jpg

Efter en fantastisk konsert på tisdagen stod onsdagen program vidöppet. Vi hade fått tips av Joacim om The Breakfast Club. Så vi hoppade upp ur sängen och tog tuben till Oxford Circus och knallade rakt in i Soho. Där, på en oansenlig gata, fanns plötsligt en gulmålad byggnad. Vi stack in våra huvuden, ”bord om 10-15 min, vänta gärna utanför”, sa de. Vi väntade, fick snart bord och åt sedan en frukost värd att vänta på. Joacim hade tipsat om diverse läckerheter och jag landade på en Veggie all american. ”pancakes, eggs, veggie sausage, mushrooms, home-style fried potatoes and maple syrup 9.20″ Hello! En godkänd kaffe till det också. Josefin tog en Avocado and poached egg och var väl helt ok nöjd. Den färskpressade juicen var god. Helt klart värt ett besök.

20130314-230858.jpg

20130314-230734.jpg

20130314-230748.jpg

20130314-230759.jpg

Efter det slarvade vi runt lite överallt och försökte främst hitta presenter till barnen. Vi stannade också till för en lunch på Benito’s Hat. Underbara burritos – tips!

20130314-230839.jpg

Josefin hade spanat in ett kafferosteri som hon trodde att jag skulle gilla. Så vi tog oss till kaffekvarteren kring Old Street (Northern Line, öst). Vi satte kurs mot Ozone Coffee Roasters och parkerade oss i ett mysigt bås längst in i hörnet. Förutom stans häftigaste toaletter så har de även ett eget rosteri i källaren. Kaffekunskapen är hög och vi beställde varsin ”Soft brew”, en från Guatemala och en från El Salvador. Vi tog en brownie också som snart serverades med en flaska vatten. Sen väntade vi på kaffet. Och väntade. I spegeln kunde vi se bryggmästaren fixa och trixa på andra sidan disken och vi skojade med personalen om att det ju kallas ”slow coffee” av en anledning. Tillslut så serverades i alla fall Guatemalan, en aeropressad liten pärla med fruktig och silkeslen karaktär. Den passade Josefin perfekt. Efter ytterligare en stund kom bryggmästaren själv ut med El Salvadoren och hon berättade att den var brygd i en Woodneck. Den var lite starkare med fylligare kropp och kakao och citrusfrukt i smakfamiljen. Båda var riktigt bra kaffesorter och jag fick ÄNTLIGEN bra kaffe i London. Ett måste för kaffeälskaren, väl värt en avstickare.

20130314-230943.jpg

20130314-231004.jpg

20130314-231141.jpg

20130314-231022.jpg

20130314-231030.jpg

20130314-231051.jpg

20130314-231059.jpg

20130314-231109.jpg

Efter en tur till London bridge for vi hemåt eftersom vi hade bokat bord på hotellets (Royal Garden Hotel) lyxiga kinakrog Min Jiang. Med utsikt över Hyde Park från hotellets 10:e våning njöt vi sedan av krispiga nudlar, dim sum och frasig honungstofu. Väl värt ett besök även detta, men boka bord först, det var fullproppat. Även vi efter besöket.

Vi avslutade vår Londonvistelse med vårt tredje eller fjärde besök på Whole Foods på High Street Kensington, som var kedjans första butik i Europa när de öppnade här 2007, och handlade på oss en hel del presenter hem. Tack för den här gången, London, du var fin!

 

20130314-231207.jpg

20130314-231221.jpg

20130314-231244.jpg

20130314-231301.jpg

20130314-231315.jpg

 

 

 

 

1

The Lumineers & Langhorne Slim #blogg100

Igår begav vi oss ut till Brixton och följde sen folkströmmen mot O2 Academy. Langhorne Slims vackra toner mötte oss redan i dörren. Det var början på en magiskt afton. Förbandet bjöd även upp The Lumineers för några gemensamma låtar och sen, efter lite omriggande, var det dags för bara The Lumineers. Resten är historia, och jag kommer lägga till någon video och ljudklipp här när jag kommer hem. Fantastiskt bra. Tack Josefin för en superfin 30-årspresent!

Bäst: Akustisk version av Ho Hey där hela publiken sjöng med. Gåshud.

20130313-102446.jpg

20130313-102518.jpg

20130313-102551.jpg

20130313-102706.jpg

20130313-102657.jpg

20130313-102730.jpg

1

London – dag 2 #blogg100

20130312-183504.jpg

Idag körde vi nästan all-in på The London Experience. I alla fall all-in på mitt London 2002. Det blev frukost på Pret. Med samma gamla picklade grönsaker och ost. Och samma kaffe som var inkörtsporten i kaffevärlden för mig för 11 år sedan. Vi har kommit långt sedan dess.

Sen åkte vi ut och tittade på kvarteren kring Swiss Cottage där jag och några vänner hyrde en pytteliten lägenhet för 11 år sedan. Jag hade precis träffat Josefin hemma i Sverige innan och längtade mest hem igen. Men det var fina veckor i London och det var rätt nostalgiskt och känslosamt att besöka Wedderburn Road idag igen.

Eftersom vi hade köpt dagspass på tuben idag åkte vi lite kors och tvärs. Så vi åkte över till Camden för att se vad som var nytt. Det har blivit lite fräschare men annars var det samma gamla punkiga, röriga Camden. Vi tog en publunch (check!) och tittade sen förbi supermysiga Yumchaa. Det är verkligen ett tips. Löste på kanna, gott kaffe och heeelt underbara bakverk. Missa inte brownien eller citronkakan.

Efter det åkte vi tillbaka till hotellet för att vila upp oss inför konserten med Langhorne Slim och The Lumineers ikväll. Om den bloggar jag i morgon. Cheerio!

20130312-183535.jpg

20130312-183615.jpg

20130312-183703.jpg

20130312-183734.jpg

20130312-183813.jpg

20130312-183843.jpg

20130312-183914.jpg

20130312-183939.jpg

20130312-184005.jpg

20130312-184030.jpg

20130312-184144.jpg

20130312-184220.jpg

20130312-184249.jpg

Laddar upp på rummet:
20130312-184307.jpg

0

London – dag 1 #blogg100

20130311-220005.jpg

Kl 08 i morse tog vi flyget från Visby till Arlanda för att sedan flyga vidare mot London. Allt gick smärtfritt och efter några snabba byten klev vi av på Kensington High Street och hittade snart till hotellet. Sen har vi hängt runt Kensington hela dagen. Shoppat på Whole Foods och Marks & Spencer. Nu efter bad och några öl på rummet (och chips i sängen) blir det zzzzz. I morgon: The Lumineers och troligen en tur till mina gamla kvarter kring Swiss Cottage.

20130311-220043.jpg

20130311-220103.jpg

20130311-220121.jpg

20130311-220140.jpg

0

The Lumineers och Langhorne Slim #blogg100

På måndag åker jag och Josefin till London. Det är Josefins 30-årspresent till mig från förra året: tre nätter utan barn och med konsert på tisdagen. Vi ska se The Lumineers, som släppte förra årets bästa skiva. Vad vi nyligen också fick reda på är att även Langhorne Slim gästar konserten som förband och då skruvades förväntningarna upp till 11. The Avett Brothers häromdagen, och nu detta. Jackpot!

Klicka på skivorna för att lyssna på den fantastiska musiken!

2

Lund – London – Lund #blogg100

2002 flyttade jag till London under en kort period. Jag hade nyligen kommit hem från Oceanien och många av mina vänner hade lämnat Gotland. Två av mina bästa vänner hade packat för London och hittat ett härligt litet krypin i Swiss Cottage, Camden. Jag bestämde mig för att möta upp dem och på så sätt få en bra ursäkt för att hälsa på Josefin i Lund (vi hade bara pratat på nätet innan) när jag ändå skulle ut och resa igen.

Wedderburn Road, London

Här bodde vi i London.

Jag tåg båten och tåget till Lund. Var dödligt nervös. Träffade Josefin, blev förälskad men åkte vidare till London som planerat. Var i London i sex veckor men sökte inga seriösa jobb eftersom det fanns något som lockade mer hemma i Sverige. Josefin.

Under tiden i London hann vi dock med mycket roligt. Bland annat så prickade vi in några helt fantastiska konserter på The Brixton Academy med Yeah Yeah Yeahs, Les Savy Fav, The Mars Volta och The Jon Spencer Blues Explosion.

Efter sex veckor åkte jag tillbaka till Sverige och Lund och föll handlöst för Josefin. Vi blev tillsammans. På min 30-årsdag i december 2012, lite mer än 10 år efter mina veckor i London, gav Josefin mig en helt perfekt present. Vi ska åka tillbaka till England i mars och titta på det hetaste bandet just nu, The Lumineers, på Brixton Academy. Jag får visa henne staden där jag vimsade omkring för ett helt liv sen, helt nyförälskad i henne. Där jag vandrade runt i parkerna och skrev dikter och handskrivna brev till henne, till mina vänners stora förtret eftersom jag var frånvarande långa stunder. Vi ska åka ut till Swiss Cottage och titta runt. Sen ta sikte på BT Tower och vandra in mot centrum igen, genom fantastiska Regent’s Park. Så som vi gjorde i stort sett varje dag för snart 11 år sedan, eftersom vi inte hade pengar att lägga på tuben.

Vi ses snart, London! Du har alltid varit bra för mig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...