Jag försöker pressa in så många osedda Oscarsfilmer jag bara kan denna veckan, innan galan på söndag. Och efter storslam på årets Bafta låg The Artist högt på listan.
Det här är en modig film och många gånger känns det helt unikt att se stora skådespelare från idag dyka upp i en film från 1920-talet. Och det tidstypiska behandlas med stor precision och glimten i ögat. Några gånger blixtrar det till fullständigt och när George (och vi) plötsligt hör ljud är vi något stort på spåren. Med filmen aktar sig för att spåra ner sig för djupt i metaträsket och vi är tillbaka i det tragikomiska. Sen går det på tomgång ett tag och efter tio överspel för många (medvetna eller omedvetna) mot kameran kulminerar det riktigt träffsäkert och i slutscenen sitter jag och småler. Och i scenen där Peppy intervjuas med George bakom ryggen ville jag ställa mig upp och applådera åt hans dräpande replik.
Det här är storartat, välgjort, roligt, gripande, fånigt och framför allt väldigt väldigt underhållande.
Betyg: 7/10
_________
Detta är postat direkt från mobilen som en minnesanteckning över vilka nya filmer jag ser 2012. Inlägget kan komma att uppdateras med mer text, länkar och bilder vid ett senare tillfälle.
Här är övriga filmer jag sett 2012.
Och här är mina topplistor över de bästa filmerna de senaste åren.
Kul! Nu blev jag riktigt pepp på den också!
Kommentar by Anna Thunman Sköld — 23 februari 2012 @ 8:45
Ja, jag gillade den helt ok medan jag såg den. Men så kände jag hur upplevelsen växte mer och mer medan jag skrev min snabbrecension. Den är som sagt lite ojämn, men köper man konceptet så finns det några helt underbara scener.
Kommentar by Oskar Dahlbom — 23 februari 2012 @ 20:44
Ska mos def se den när jag kommit hem till Norrland igen. Men det blir efter gaaaalan. Det går bra ändå.
Kommentar by Anna Thunman Sköld — 24 februari 2012 @ 10:07